holly golightly

Tiden går så fort, och nu när jag har jobbat så mycket så rullar det bara på. Jag har inte stannat upp och reflekterat någonting över allt som har förändrats. Det blir nog så när man inte bor själv med, det blir inte så mycket grubblerier.

Men nu är jag själv hemma i lägenheten. Hemma känns konstigt att säga, Kalmar kommer ju alltid att vara mitt hem, men nu har man ju två.

Jag trivs jättebra i Stockholm, och det fungerar bra med tanke på att vi bor tre personer på 24 kvadratmeter, det är inte dåligt av oss! Men ibland känns det ju trångt och lite jobbigt såklart, men det vore ju konstigt annars.

Jag hoppas att vi får förlängt lägenhetskontrakt, annars har vi ett problem.

Hur det blir i vår vet jag inte. Nu känner jag att jag absolut inte vill flytta hem, det finns liksom ingen anledning, förutom om man är pank, och inte har någonstans att bo, men förmodligen får vi ju lägenheten ett tag till och så har jag lite jobb med hoppas jag.

Jag har hela tiden planerat att läsa matte c i vår, vilket betyder att en hel del tid kommer att gå till det, så jag kommer nog att få jobba mycket för att få det att gå runt. 

När man bor här blir man så sugen på att vänta ytterligare ett år med att plugga och bara resa och jobba utomlands, se vart man hamnar. Varför inte göra det nu medan man kan, men samtidigt vill man inte ha ångest för att man väntade för länge med att börja plugga. Det är svårt det här, eftersom det handlar om hela ens framtid. Man vill ju heller inte börja plugga och ångra allt man aldrig gjorde. Man kan ju strunta i att fundera över det och tänka att svaret på hur man ska göra liksom kommer till en med tiden, men alla har ju inte sån tur. Nej vi får se.

Jag avslutar med att berätta en fantastisk liten grej, idag blev jag moster till en liten astrid!